Ändring av ITP-avtalet på grund av rådande läge

Det är svåra tider nu, vi alla drabbas på olika sätt men jag tror inte att någon går oberörd ur detta.

Men när läget är som värst är det viktigt att vi hjälps åt och lägger gammalt groll åt sidan. Unga friska anhöriga hjälper sina äldre att handla, grannar ställer upp för varandra och jag hörde precis på lokalradion att gatumusikanter har börjat röra sig på stadens innegårdar, för att sprida lite glädje bland alla dem som av olika anledningar inte kan komma ut från sina lägenheter.

Vi ska alla hjälpas åt för att lindra effekterna av det som nu sker. PTK vill dra sitt strå till stacken och försöka lindra för alla dem som nu måste gå ner i arbetstid, och därmed lön, för att över huvud taget kunna behålla jobbet.

Inom ITP 2, där största delen är förmånsbestämd, är det lite förenklat så att den sista lönen du har vid 65 år är den som bestämmer hur mycket du får i pension. Om din lön höjs kraftigt efter 60 års ålder, oavsett orsak, är det inte säkert att hela ökningen blir pensionsmedförande 

Därför har PTK tillsammans med Svenskt Näringsliv beslutat att ändra i ITP-avtalet . Det innebär att de med förmånsbestämd pension inte drabbas när lönen återigen höjs om det återstår mindre än 60 månader kvar till pensionsåldern, och sänkningen tidigare varit på grund av att man omfattats av avtalet om korttidsarbete.

Har du frågor kring hur detta fungerar så kontakta ditt fackförbund.

Vi ska vara rädda om varandra!

 

Av |2020-03-24T14:27:45+01:0024 mars, 2020|ITP, Pension i samhälle, PTK|0 kommentarer

Kollektivavtalet kanske viktigare än någonsin

Vi befinner oss sannerligen i en orolig tid, där sakernas tillstånd förändras timme för timme. Alla påverkas vi på något sätt av allt som sker och självklart går hälsan först, men det finns också en oro för vad som händer med ekonomin både på kort och lång sikt.

Situationen vi nu befinner oss i har aldrig tidigare prövats, vilket orsakar förvirring och panik på världens börser. Hur allt detta i slutändan kommer att påverka våra pensioner är för tidigt att säga mer än att värdena för närvarande urholkas rejält.

Men när det är jobbiga tider gäller det att hitta ljusglimtarna i mörkret och då är kollektivavtalets dag något att uppmärksamma.

För över hundra år sedan bestämde sig fack och arbetsgivare för att komma överens om ett avtal för att få slut på alla konflikter som fanns på arbetsmarknaden. Tack vare det avtalet slapp lagstiftaren blanda sig i för att få ordning på torpet utan parterna kom själva överens om vilka regler som skulle gälla och hur konflikterna skulle lösas. Den ”svenska modellen” var född. Som ett komplement till de lagar som råder för alla tecknas nu också kollektivavtal som tar hänsyn till branschers och arbetsplatsers särart.

Tack vare kollektivavtalen omfattas vi som jobbar av en mängd förmåner och försäkringar, som troligtvis aldrig hade kommit till om vi inte gemensamt hade haft den ”svenska modellen” att luta oss mot.

Trots stora förändringar på arbetsmarknaden genom åren och i vissa fall förslag som hotar den ”svenska modellen” lever den vidare och utvecklas i takt med oss och våra behov.

Det tycker jag är värt att fira – oroliga tider till trots!

 

Av |2020-03-17T16:19:53+01:0017 mars, 2020|Pension i samhälle, PTK|0 kommentarer

Pensionsklokskap

Idag har vi en introduktionskurs inom pension och försäkring. Det är förtroendevalda klubbordföranden och förbundsanställda som får en övergripande bild av hur allmän pension och ITP fungerar. Vi visar våra verktygslådor som innehåller filmer, checklistor och annat smått och gott.

Det är alltid lika kul att träffa engagerade och intresserade deltagare som bistår med egna erfarenheter och stor nyfikenhet. Under dagen pratar vi om hur allmän pension funkar och vilka delar den innehåller. Deltagarna får jobba mycket med att ta fram fakta om ITP 1, ITP 2 och ITPK och sortera pensionstermer och efterlevandeskydd. Eftersom det är en introduktionskurs målar vi med de stora penseldragen och undviker därför att fördjupa oss i lönesänkningsfribrev, lönekapning och annat smaskigt som kommer på grundkursen.

Oavsett vilken kurs om pension och försäkring du går hos oss kan vi lova att du inte bara kommer härifrån med grundläggande pensionskunskap. Framförallt hoppas vi att du får med dig, som en av dagens deltagare uttryckte det, användbar pensionsklokskap.

Av |2020-03-03T13:31:24+01:003 mars, 2020|Pension i samhälle, PTK|0 kommentarer

Vad vet kollegorna om det röda kuvertet?

Äntligen är det dags för de färgglada kuverten att dimpa ner i våra digitala och fysiska brevlådor. Pensionsmyndighetens orange kommer först och de gör en rolig drive på sociala medier kring det.

Men inte nog med det orangea inslaget så här på vårkanten – det röda kuvertet med information kring värdet av ITP kommer ju också inom kort som ett färgstarkt komplement till den allmänna pensionen.

Tyvärr så är det många som inte vet hur det fungerar med tjänstepensionen och hur stor betydelse den faktiskt har för den framtida ekonomin. Collectum presenterade i dag en undersökning som visar att drygt hälften tror att det privata sparandet är viktigast för att få en bra pension.

Skrämmande tycker jag, så jag tog mig friheten att stämma av ITP-kunskaperna hos mina kollegor på PTK kansli. Här ser du hur de svarade

Jag är nyfiken på hur det ser ut på din arbetsplats – känner dina kollegor till ITP, vilka förmåner som ingår och var man kan få veta mer och var man kan få kostnadsfri rådgivning? Ta din smartphone (om du har någon) och spela in en liten film när du stämmer av med dina kollegor och lägg filmen på vår facebooksida eller skicka den till mig.

Bland de som lämnar ett bidrag lottar vi ut biobiljetter, så ut och filma nu!

Orange kuvertjakt

Jaha, då var det dags igen för årets stora kuvertregn i alla olika färger. Pensionsåret inleds som vanligt med det orange kuvertet som redan har börjat sprida sig över vårt avlånga land. I samband med det startar Pensionsmyndigheten sin kuvertjakt där de besöker 51 olika köpcentrum runt om i landet och svarar på besökarnas alla frågor kring pension. Du som är försäkringsinformatör kan med fördel tipsa dina kollegor om att kuvertjakten är igång och kolla in om och i så fall när de kommer till just er ort.

Pensionsfrågan är ju inte alltid det som ligger högst upp listan över saker att fundera över, men när de olika pensionsbeskeden kommer brukar det bli en påminnelse om att framtiden väntar därframme. Det orange kuvertet är det första i raden och för privatanställda tjänstemän kommer inom kort även det röda kuvertet.

Men vi tar en sak i taget, och nu är det allmän pension vi pratar om, och här delar jag med mig av några tips som kan vara bra att ha i åtanke.

Av |2020-02-26T15:57:11+01:0018 februari, 2020|Pension i samhälle, Pensionsmyndigheten|0 kommentarer

Planera för pensionen – inte minst mentalt

Pensionären och livsnjutaren Jaffa, 17 år

Jag får ofta frågan om när jag tycker att man ska börja tänka på pensionen. Mitt svar blir som regel – så tidigt som möjligt. Med det sagt så tycker jag inte att man ska börja planera för pensionen hur tidigt som helst, men att sätta sig in i systemet och förstå vad det hela handlar om kan aldrig vara för tidigt i mina ögon.

För dem som är lite äldre, typ i min ålder, finns många frågor och funderingar kring hur mycket pengar det blir i pension och när man ska ta ut vilken pension och hur mycket pengarna räcker till. Men det är faktiskt inte bara den framtida ekonomin, som det oftast är fokus på, man bör fundera kring när man närmar sig pensionen.

I en artikel idag i DN med titeln ”Psykologens råd: Börja planera pensioneringen under arbetslivet” tipsar en terapeut om hur man får en mjukare övergång till pensionärslivet. De flesta ser fram emot att gå i pension men från att ena dagen var en efterfrågad och kunnig kollega till att nästa dag vara en före detta, numera pensionerad, kollega kan vara mentalt tufft.

Vi brukar ju prata om att trappa ner på slutet av arbetslivet som ett sätt att vänja sig vid mindre ekonomiskt utrymme och ibland som en åtgärd för att orka jobba längre. Men att gå ner på deltid innan det är dags att helt byta arbetstid till fritid kan få andra positiva effekter, till exempel en bättre mental omställning till ett liv utan kollegor och utmanande arbetsuppgifter. (Glöm dock inte att kolla vad som händer med ålderspensionen om du går ner på deltid)

Av |2020-01-29T15:32:10+01:0029 januari, 2020|Gå i pension|0 kommentarer

ITP i Gällivare trakter

Delar av ett glatt och frågvist gäng

Häromdagen var jag och en kollega uppe i Gällivare och besökte Boliden Aitik. Förutom att uppleva ett fantastiskt vackert vinterlandskap träffade vi en vetgirig samling som ville veta mer om pension. Vi hann med att avhandla ITP och rådgivningstjänsten under ett par timmar och frågorna och skratten vara många.

Bland annat diskuterade vi efterlevandeskydd – vad de olika skydden innebär och hur man ska tänka kring dem. I församlingen var vi alla tämligen överens om att det är behovet som ska avgöra om och i så fall vilka efterlevandeskydd man bör ha, vilket inte alltid är det lättaste faktiskt. Är man villrådig eller vill ha stöd i sina funderingar kan ju rådgivningstjänst.se vara en vän i viken.

Passande nog kunde jag hänvisa till Collectums pinfärska beräkning som visar att det kan ge en tusenlapp eller mer i månaden att avstå eller ta bort ett återbetalningsskydd när det är dags att gå i pension.

Här kan du lära dig mer om de olika efterlevandeskydden som finns inom ITP.

Om du är försäkringsinformatör och vill hjälpa till att sprida kunskap om vilka förmåner som ingår och vilka möjligheter som finns inom ramen för ITP, så hör av dig – vi kommer gärna ut och berättar.

Därmed får jag önska en trevlig helg!

Av |2020-01-17T13:15:46+01:0017 januari, 2020|Okategoriserade|0 kommentarer

Förmånerna i ITP – mer än bara ålderspension

Igår var kollegan och jag hos ett företag och höll en pensionsinformation. De anställda hade alla ITP 1 oavsett ålder. Även om huvudregeln är att personer födda 1978 eller tidigare ska ha ITP 2 finns det undantag och om arbetsgivaren tecknat kollektivavtal senare än 2007 är det möjligt att ge alla anställda på företaget ITP 1.

Som vanligt när vi pratar om tjänstepension så är det den egna ålderspensionen som de flesta omedelbart tänker på. Den är ju naturligtvis viktig och den förmånen som de allra flesta med ITP kommer i kontakt med, framförallt den dagen man går i pension.

Men att ha en kollektivavtalad tjänstepension innehåller så mycket mer, till exempel ekonomisk ersättning om du blir långvarigt sjuk, eller skydd till familjen om du skulle gå bort i förtid.

Under de första 14 dagarna vid sjukdom betalar arbetsgivaren lagstadgad sjuklön som ger 80 procent av lönen, utan kollektivavtal hamnar man därefter på sjukpenningnivå vilken kan vara betydligt lägre. För den som har ITP blir istället ersättningsnivåerna efter de första 14 dagarna uppåt 90 procent av lönen.

Vid dödsfall kan grupplivförsäkringen TGL ge närmare 280 000 kronor i ett engångsbelopp till efterlevande maka/make eller barn. OBS! Vill du att din sambo ska få pengarna om du går bort måste du fylla i ett särskilt förmånstagarförordnande, blankett finns på Collectums hemsida dit du också skickar tillbaka ifylld blankett.

Förutom den obligatoriska tjänstegrupplivförsäkringen är det möjligt att lägga till ytterligare skydd i form av ekonomisk ersättning vid dödsfall.

Så om du liksom de jag träffade igår omfattas av ITP så kan du känna dig trygg och veta att du har ett försäkringspaket som finns för dig och din familj vid olika skeenden i livet.

Av |2019-12-10T16:19:52+01:0010 december, 2019|ITP, Livsskeden, Okategoriserade|0 kommentarer

Tiderna förändras och vi också

Det är lätt att tro att den uppfattning vi har idag har rått i alla tider, men så är verkligen inte fallet. Jag läser precis en tidskrift om arbetsliv och profession och som utges av TAM-arkiv . I det här numret är temat det åldrande arbetslivet och den innehåller så många intressanta artiklar kring detta med att bli ”gammal” och vad det egentligen betyder och innebär.

Bland annat skriver åldersforskaren Janicke Andersson om åldrandets historia och hur vi historiskt har sett på detta att bli och sen vara ”gammal”. Jag väljer att sätta ordet gammal inom citationstecken eftersom begreppet är väldigt subjektiv.

Vi hade en granne när jag var i de yngre tonåren som visserligen var betydligt yngre än min egen mamma men som jag ändå tyckte var rätt gammal. I efterhand när jag tänker efter måste hon ha varit i 25-årsåldern. Min mormor som var i 90-årsåldern tyckte så synd om morfar som, efter en stroke, var tvungen att ligga på ett vårdhem tillsammans med en massa gamlingar.

I artikeln skriver Janicke Andersson att man på 1800-talet hade kroppsarbetaren som ideal medan de som var akademiker ansågs var både klena och sjukliga, och ändå in på 1900-talet ansågs för mycket studier kunna överanstränga hjärnan. 

Idag har vi som bekant en helt annan kunskap om till exempel arbetsmiljö och vad som bäst bidrar till ett hållbart arbetsliv. Vi vet också att de med högre akademisk utbildning knappast har överansträngda hjärnor, i alla fall inte av det skälet, utan mår bättre och orkar jobba längre upp i åldrarna än de som har tunga kroppsarbeten.

I början av 1900-talet var pensionsåldern 67 år och det fanns en uppfattning om att många aldrig skulle leva fram till dess. Fram till idag har medellivslängden ökat med sisådär 25 år och de flesta av oss kommer att ha många friska år kvar i livet efter det att vi lämnat yrkeslivet bakom oss.

En liten betraktelse så här en mulen novemberfredag.

 Trevlig helg!

Dö´snack med Sven Melander

 

Här kommer ytterligare en text som handlar om döden, eller rättare sagt förberedelser inför det oundvikliga. Jag hade nämligen nöjet att gästa Sven Melanders talkshow där temat var just förberedelser inför döden. I tidigare två program har han haft andra gäster som bland annat diskuterat kring hur vi sett på döden i ett historiskt perspektiv och vad som händer rent juridiskt vid ett dödsfall.

Men i det program jag är med handlar det alltså om att förbereda sig för döden. Vi som samtalar har olika professioner och olika infallsvinklar och min roll i sammanhanget handlar naturligtvis om den ekonomiska biten. Egentligen är väl den ekonomiska sidan av saken den enklaste – så till vida att det faktiskt går att förbereda sig.

Ett bra sätt att förbereda sig är att gå igenom hur dagens ekonomiska situation ser ut, och sedan fundera över vilka behov som finns kvar efter att jag har gått bort. Vilken ekonomi krävs för att mina eventuella efterlevande ska kunna bo kvar och vad behöver jag göra för att säkerställa att så blir fallet.

Jag har ju skrivit om detta många gånger i tidigare inlägg och som vanligt påminner jag om att du kan få hjälp av rådgivningstjänst.se med att utforma ditt eget efterlevandeskydd. Grundregeln är som alltid: Se till att skydda din familj om de är beroende av din ekonomi, har du ingen att ta hänsyn till kan du ta bort skydden för att få en bättre pension.

Av |2019-11-13T13:10:22+01:0013 november, 2019|Okategoriserade|0 kommentarer