Pensionsfakta som bränsle

Semestern är över och det är dags att få gång hjärnan igen, var ska jag börja….

Då var det back to business igen efter en helt otrolig sommar på många sätt. Ett sätt för mig att komma igång efter en lång semester är att gå igenom artiklar och nyheter som trots torkan ändå publicerats. Jag gillar ju också statistik och siffror och ett annat sätt att få snurr på hjärnan och få igång energin är att kolla in de korta pensionsfakta som Pensionsmyndigheten regelbundet publicerar och uppdaterar.

Mycket intressanta, men ibland lite skrämmande siffror tycker jag! Visste du till exempel att kvinnor i genomsnitt får ut nästan 4 000 kronor mindre i allmän pension än män? Ser vi till den totala pensionen är skillnaden närmare 7 000 kronor till förmån för männen.

I de här siffrorna gömmer sig bland annat stora löneskillnader, olika livsval och att kvinnor oftare jobbar i sektorer där lönerna generellt sett är lägre. Men min erfarenhet säger mig att siffrorna också speglar kunskapsluckor och osäkerhet, och då känner jag att har ett viktigt jobb att göra. Att öka på kunskapen och stärka självförtroendet i pensionsfrågor så att människor kan fatta välgrundade beslut – det är en otroligt rolig och stimulerande uppgift för en sån som jag 🙂

Av |2018-08-14T11:17:23+00:0013 augusti, 2018|Tankar kring pension och försäkring|0 kommentarer

Tjänstebilen kan bli en pensionsfälla

Aldrig får man vara riktigt glad suckade Anders i telefonen. Han hade precis hoppat på ett erbjudande om en tjänstebil och tyckte det var toppen. Anders är en 38-årig ingenjör med sambo och tre barn och han såg fram emot att få en sprillans ny bil, modell större, vart tredje år för familjen att svischa runt i.

Tjänstebilen skulle han betala genom ett bruttolöneavdrag, vilket innebär att han sänker sin lön med ett antal tusenlappar varje månad, vilket han var väl medveten om. När jag berättade att han förutom lägre lön, också skulle förlora mycket i sin ITP1, riktigt hörde jag hur besviken han blev.

Det är ju inte alltid lätt att se vad ett beslut jag fattar nu, kan ge för konsekvenser i framtiden. Men ett tips till dig som går i tankar att nappa på erbjudandet om tjänstebil, kan vara att tänka till ordentligt innan så du inte går miste om hundratusentals kronor utan att veta om det. Jag rekommenderar dig att läsa det min kollega Dan Wallberg har skrivit om detta tidigare, han ger också ett räkneexempel på vilken effekt en tjänstebil med bruttolöneavdrag kan få.

Kanske inte det roligaste ämnet så här före midsommar men icke desto mindre viktigt.

Trevlig midsommar!

Fikonspråk i pensionsbranschen

Vår bransch, liksom alla branscher misstänker jag, vimlar av förkortningar, ord och begrepp som för en vanlig människa är antingen obegripliga eller förvirrande. Ett lysande exempel på detta är när jag fick en fråga från Magnus som undrade om det är någon skillnad, och hur den i så fall ser ut, mellan avtalspension och tjänstepension.

En mycket relevant fråga och faktum är att vi i branschen gemensamt har tagit fram en pension- och försäkringsordlista för konsumenter. Och i det arbetet bestämde vi oss faktiskt för att inte prata om avtalspension som synonym till tjänstepension, även om de flesta nog ser det så, eftersom det blir så förvirrande.

Vi kom fram till att vi istället ska prata om på vilket sätt tjänstepensionen är avtalad – således säger vi till exempel kollektivavtalad tjänstepension eller individuellt avtalad pension mellan dig och din arbetsgivare.

Svårare än så är det inte och Magnus blev nöjd med det svaret:-)

Trevlig Kristi himmelfärdshelg! 🙂

5 pensionstips inför helgen

AMF har nyligen presenterat en undersökning där man konstaterar att kunskapen om tjänstepensionens betydelse för den framtida ekonomin är låg. Hälften av de tillfrågade personerna visste inte hur mycket som arbetsgivaren sätter av varje månad till tjänstepension. Det här är naturligtvis olyckligt och skapar många gånger onödig oro vilket undersökningen också visar. Förutom oron kan okunskapen också leda till att man fattar ekonomiska beslut på felaktiga grunder. Det kan ju till exempel leda till att man köper försäkringar på stan som man inte behöver och som dessutom är dyrare än de som ingår i den kollektivavtalade tjänstepensionen.

Jag har en viss förståelse för att man inte känner till hur mycket pengar som arbetsgivaren sätter av varje månad för det handlar ju oftast om procentsatser av lönen. Och att räkna procent är inte det lättaste alla gånger.

Ett sätt att komma runt problemet med okunskapen vore ju att alla arbetstagare fick se i det månatliga lönebeskedet hur mycket som faktiskt tickar in i det framtida pensionskuvertet. Det är som jag säger i en artikel i Expressen häromdagen att det är konstigt att arbetsgivarna inte pratar mer om fördelarna med ett kollektivavtal för de anställda. Inom den kollektavtalade tjänstepensionen ITP ingår ju så mycket mer än bara inbetalningar till ålderspensionen – där ingår till exempel även en sjukförsäkring och olika typer av ersättningar till efterlevande vid dödsfall. Det här är viktiga frågor som Expressen skriver om och de har även tidigare skrivit om hur den dolda pensionen påverkar din framtid som pensionär.

Hur som helst visar AMF:s undersökning att många människor upplever sig sakna kunskap och känner oro vid tanken på pension. Är du en av dessa får du här fem tips av mig inför helgen, tips som förhoppningsvis ökar din kunskap och minskar din oro.

  1. Besök minpension och få överblicken
  2. Gå in på rådgivningstjänsten och se vilka försäkringar du omfattas av i din tjänstepension och se om du kan ta bort eller bör lägga till något
  3. Gå in på knegdeg.se så ser du hur mycket ditt kollektivavtal är värt
  4. Efter helgen pratar du ihop dig med några kollegor och lämnar ett förslag till HR att visa pensionsavsättningen i lönebeskedet.
  5. Slutligen tycker jag att du ska kontakta min kollega Calle Eriksson så kan han komma till din arbetsplats och berättar mer om hur kollektivavtalad ITP fungerar och vilka möjligheter du själv har att påverka din framtid som pensionär.

Därmed önskar jag samtliga en trevlig Valborgsmässohelg!

Medellivslängd och pensionsålder

bilden är från PTK:s bok ”Från storfamilj till fonder och försäkringar – tjänstemäns ekonomiska trygghet igår och idag” Boken är från 2001.

Jag gillar statistik och nu när Pensionsmyndigheten kommit med sin rapport ”Nyblivna pensionärer 2017” kände jag en plötslig lust att grotta lite i pensionsålder och medellivslängden i Sverige. Medellivslängden är ett mått på hur länge ett nyfött barn skulle leva i genomsnitt, om dödligheten i olika åldrar förblev densamma som under det år man gör beräkningarna.

Medellivslängden har stadigt ökat i Sverige även om ökningen har avstannat något de senaste åren. Men pensionsåldern har varierat under årens lopp och verkar ha levt ett eget liv så att säga.

År 1913 var den lagstadgade pensionsåldern 67 år – medellivslängden i början av det förra seklet var 56 år för män medan kvinnor i genomsnitt levde till 62 år. Det innebar ju knappast någon större belastning på pensionssystemet eftersom många inte blev så gamla så att de hann ta ut pensionen. Framförallt var barnadödligheten väldigt stor – närmare var tionde barn dog i späd åldern. Och nästan vart tredje dödsfall inträffade mellan 0 – 44 års ålder. I dagens samhälle ser det så klart helt annorlunda ut, statistik från 2012 visar att sju av tio kvinnor och sex av tio män är 80 år och äldre när de dör.

En lagändring 1976 sänkte pensionsålder till 65 år, medellivslängden i Sverige låg då på cirka 72 år för män och 78 för kvinnor.

I slutet av 90-talet sjösattes det allmänna pensionssystem vi lever med idag och då togs pensionsåldern bort. Istället blev det möjligt att börja ta ut hela eller delar av pensionen från 61 års ålder och vi fick en laglig rätt att arbeta till 67 år.

Pensionsmyndighetens rapport, som jag hänvisade till inledningsvis, säger visserligen att normen fortfarande är 65 år som pensionsålder men att fler ändå väljer att jobba efter 65. Med tanke på att medellivslängden i Sverige idag är en bra bit över 80, och i ljuset av det historiska perspektivet ovan så känns idén inte helt främmande, inte för mig i alla fall:-)

Trevlig helg!

 

 

Anpassa pension och försäkring efter livssituation

Dags att lämna holken?

Jag är i den fasen av livet att ungarna flyttar från boet. Jag har visserligen en 19-åring hemma fortfarande men till sommaren tar hon studenten och vad som sen väntar står skrivet i stjärnorna.

Förutom att lugnet lägrar sig hemma, på gott och ont ska jag säga, så finns det tid för reflektion och eftertanke. Det låter väldigt högtravande känner jag, men det är inte mindre sant för det.

För mig är det en stor händelse livet att, inom kort, vara två i hushållet istället för fem. Förutom att det blir färre skor i hallen och mindre tvätt så kommer sannolikt även min ekonomi att påverkas, till det bättre hoppas jag :-).

Jag tror inte att jag är ensam om att fundera i de här banorna när det händer grejer i livet, och det gör det ju hela tiden. Man får sitt första jobb och skaffar sin första bostad, man kanske byter arbetsgivare efter ett par år, man bildar familj, gifter och skiljer sig osv, och det är vid dessa tillfällen det är extra viktigt att se om sitt hus.

I mitt fall ska jag nu, när de kulörta pensionsbeskeden trillar in, passa på att gå in i Rådgivningstjänsten och justera efterlevandeskyddet i tjänstepensionen och dra ner lite på det. Sen tror jag faktiskt att jag ska spana in mina pensionspengar och se att de ligger rätt placerade.

Förresten – Monica Zettervall från Pensionsmyndigheten och jag har spelat in en film där vi delar med oss av våra tanker och tips kring olika livshändelser. Under mina sidor på Pensionsmyndighetens hemsida kan du få ytterligare tips att tänk på när saker och ting händer i livet.

Att vara pensionär är härligt!

I mellandagarna presenterade AMF resultatet av en undersökning bland deras pensionärskunder som visar att de flesta njuter i fulla drag av tiden som pensionär. Det är ju glädjande nyheter när vi blivit vana vid att höra hur uselt pensionssystemet är och hur vi alla kommer att bli grymt besvikna den dagen vi går i pension. Att de flesta gillar sitt pensionärsliv innebär förvisso inte att det inte finns människor som har det svårt med ekonomin eller kanske med hälsan, men det ger i alla fall en viss förhoppning om att det går att leva ett gott liv som pensionär.

Även om de flesta i AMF:s undersökning har en tillräckligt god ekonomi, är det inte särskilt förvånande att kvinnor i högre utsträckning uppger att pensionen inte räcker till.

I våras ställde PTK frågan till dem som förvärvsarbetar idag om de har tilltro till pensionssystemet och om de tror att de kommer att få en bra pensionBland männen svarade 57 procent att man tror på en tillräckligt god ekonomi som pensionär, bland kvinnorna var motsvarande siffra 45 procent.

I de här olikheterna kring hur man ser på sin ekonomiska framtid ligger naturligtvis en sanning – kvinnor har i genomsnitt lägre lön än män vilket så klart återspeglas på deras respektive pensionskonton. Men jag tycker det är beklagligt om den negativa bilden av livet som pensionär, påverkar våra liv här och nu så till den milda grad att vi faktiskt oroar oss för framtiden.

Mitt tips för att vaccinera sig mot oron är att ta reda på så mycket som möjligt om hur systemet fungerar, vilka möjligheterna är och vad som går att påverka. Framförallt tror jag att man i god tid ska fundera över sin egen tillvaro som pensionär- hur ser drömbilden ut, vad vill man göra och hur vill man bo.

Första dosen i vaccinationsprogrammet är att besöka minpension.se och göra en pensionsprognos, då ser du på ett ungefär vilken ekonomi du kan se fram emot -därefter kan du börja planera för tiden då livet består av fritid istället för arbetstid.

 

 

Ät tårta i tjänstepensionens namn!

Såhär firades tjänstepensionens dag på PTK 2016

På onsdag smäller det – då firar vi nämligen Tjänstepensionens dag för sjunde året i rad!

Förväntningarna är stora och uppladdningen har pågått hela året med att ta fram material och förbereda aktiviteter. Vi har bland annat skrivit pressreleaser om undersökningsresultat som dessvärre visar att många underskattar tjänstepensionens betydelse för en bra pension. I sociala medier har vi publicerat filmer med komikern Messiah Hallberg. PTK har liksom varje annan medverkande aktör dessutom egna aktiviteter och vill du ha tips och inspiration kan du gå in på ptk.se. Det har försäkringsinformatören Karl föredömligt gjort och hämtat hem flyers från PTKs webshop som han satt upp på varenda anslagstavla på jobbet.

Eller varför inte göra som Martin som krokar arm med sin arbetsgivare och bjuder all personal på Tjänstepensionensdagstårta till fikat den 27 september😊 Samtidigt passar han på att slå ett slag för PTK Rådgivningstjänst och Knegdeg genom att sprida det material som finns på PTKs hemsida.

Jag hoppas och tror att det blir den bästa Tjänstepensionens dag hittills och jag ser verkligen fram emot att ta del av era goda idéer och erfarenheter, antingen här i bloggen eller på PTKs facebook-sida. 

Vi är alltid så smarta som vi tror, eller?

Kollegan Anders hund Hans kanske inte har valt den smartaste sovplatsen

Kollegan Anders hund Hans har valt den smartaste sovplatsen, eller?            Foto: Anders Ångbäck

 

 

Det finns ett uttryck som säger att gratis är gott – jag vet inte vem som kan ha kommit på det, men i mina öron låter det lite väl snyltigt:-)

Å andra sidan kan det som är dyrt uppfattas som högkvalitativt medan det som är gratis sakna värde.

Forskning visar att vi inte är ett dugg rationella när det handlar om pengar. Vi tror att vi är smarta – men det är vi inte…

Nobelpristagaren i ekonomi, Daniel Kahneman, visar i sin forskning att vi till och med agerar lite korkat när det kommer till finansiella beslut. 

Förutom att vi som regel inte alls agerar rationellt när det handlar om ekonomi, har vi inte ens tillräcklig kunskap för att kunna fatta rätt ekonomiska beslut. Finansinspektionen har gjort en undersökning och ställt frågor kring allmänhetens räknekunskaper och finansiella förmåga. Resultatet är faktiskt både nedslående och skrämmande, uppenbarligen kan många vuxna inte ens göra enklare beräkningar eller förstå de mest grundläggande finansiella begreppen.

Här har vi antagligen en stor orsak till att många människor fortfarande betalar hutlöst mycket för fondsparande eller ekonomisk rådgivning, när det finns både billigare och bättre alternativ.

 

Ur led är tiden – och räntan

Jag var på en middag härförleden och då kom frågan om minusränta upp- hur kan det bli så här och hur påverkar det våra pensionspengar?

Helt klart relevanta funderingar som kanske fler än mina kompisar har. Så för att få koll på hur det hela funkar stämde jag träff med en expert, Tony Persson som är räntechef på Alecta, för att få svar på mina frågor.

Hur går det egentligen för Sverige? Det går rätt bra och faktiskt börjar det se bättre ut även i resten av Europa, även om det går långsamt framåt och flera länder fortfarande har det väldigt tufft. Men de åtgärder som många länder har vidtagit börjar ge resultat och vi ser att fler människor i Europa kommer i arbete igen.

Hur kan en sådan här situation uppstå, när Sverige faktiskt tuffar på rätt bra? Därför att Riksbanken är oroad för att vi har så låg inflation i Sverige, För närvarande är inflationsmålet satt till 2 procent per år och vi ligger klart under det målet. En anledning till att inflationen, enligt konsumentprisindex KPI ser så låg ut, beror på de värden som ingår, inte blandar in till exempel fastighetspriser eller värden på andra fasta tillgångar.

Hur påverkas våra pensionspengar av minusräntan? Det beror på hur pengarna är placerade. Räntebärande värdepapper ger ingen eller väldigt låg avkastning för närvarande, vilket gör att många placerar sina pengar på börsen istället vilket i sin tur gör att börsen stiger. Har man sina pensionspengar placerad i en traditionell försäkring hos till exempel Alecta har vi placerat en relativt stor del av våra tillgångar i obligationer. Men vi, och alla de andra upphandlade bolagen inom ITP, har en god ekonomi vilket medför att vi även har en betydande del av portföljen i aktier och fastigheter med bättre avkastning.

Varför är det viktigt att ha ett inflationsmål? Blir inflationen för hög minskar värdet av pengarna eftersom priserna stiger och vi får helt enkelt mindre för våra pengar. Osäkerheten i ekonomin ökar därmed och viljan att konsumera eller investera minskar. Men inflationen får heller inte bli för låg – för det innebär lite förenklat att priserna pressas ner alltför hårt och förväntan om ännu lägre priser framöver hämmar viljan att konsumera/investera för ögonblicket.

Kommer Riksbanken att sänka ännu mer? De har ju redan sänkt reporäntan två gånger på kort tid. Att sänka för mycket innebär risk för att människor börjar plocka ut sina pengar från banksystemet på grund av minusräntan, vilket vore olyckligt. Dessutom ser vi redan en vändning i inflationen, och det gäller att ha tålamod, för det kan ta flera år innan vi kan känna oss helt förvissade om att vi är på rätt väg framåt.

Tack Tony för klargörandet:-)