Medellivslängd och pensionsålder

bilden är från PTK:s bok ”Från storfamilj till fonder och försäkringar – tjänstemäns ekonomiska trygghet igår och idag” Boken är från 2001.

Jag gillar statistik och nu när Pensionsmyndigheten kommit med sin rapport ”Nyblivna pensionärer 2017” kände jag en plötslig lust att grotta lite i pensionsålder och medellivslängden i Sverige. Medellivslängden är ett mått på hur länge ett nyfött barn skulle leva i genomsnitt, om dödligheten i olika åldrar förblev densamma som under det år man gör beräkningarna.

Medellivslängden har stadigt ökat i Sverige även om ökningen har avstannat något de senaste åren. Men pensionsåldern har varierat under årens lopp och verkar ha levt ett eget liv så att säga.

År 1913 var den lagstadgade pensionsåldern 67 år – medellivslängden i början av det förra seklet var 56 år för män medan kvinnor i genomsnitt levde till 62 år. Det innebar ju knappast någon större belastning på pensionssystemet eftersom många inte blev så gamla så att de hann ta ut pensionen. Framförallt var barnadödligheten väldigt stor – närmare var tionde barn dog i späd åldern. Och nästan vart tredje dödsfall inträffade mellan 0 – 44 års ålder. I dagens samhälle ser det så klart helt annorlunda ut, statistik från 2012 visar att sju av tio kvinnor och sex av tio män är 80 år och äldre när de dör.

En lagändring 1976 sänkte pensionsålder till 65 år, medellivslängden i Sverige låg då på cirka 72 år för män och 78 för kvinnor.

I slutet av 90-talet sjösattes det allmänna pensionssystem vi lever med idag och då togs pensionsåldern bort. Istället blev det möjligt att börja ta ut hela eller delar av pensionen från 61 års ålder och vi fick en laglig rätt att arbeta till 67 år.

Pensionsmyndighetens rapport, som jag hänvisade till inledningsvis, säger visserligen att normen fortfarande är 65 år som pensionsålder men att fler ändå väljer att jobba efter 65. Med tanke på att medellivslängden i Sverige idag är en bra bit över 80, och i ljuset av det historiska perspektivet ovan så känns idén inte helt främmande, inte för mig i alla fall:-)

Trevlig helg!

 

 

2 Comments

  1. Claes Tullbrink 9 april, 2018 vid 14:07 - Svara

    Hmm, jag har en vag känsla av att medellivslängden inte är det idealiska jämförelsetalet i sammanhanget, just beroende på ändrad spädbarnsdödlighet och dödlighet i åldern 0-44 år. Mer relevant borde det väl vara med “beräknad återstående livslängd vid 67 (resp 65) års ålder”, 1913 jämfört med 1976. Och enligt en tabell på SCB så skilde det inte så mycket på de siffrorna från 1913 till 1976: vad gäller män kanske en höjning från ca 12 till ca 13 år, kvinnor kanske från ca 12 till ca 14 års liv efter 65 (grova linjer, svårt avläsa exakta år). inte så stor skillnad vad gäller år med pension, bortsett från förlängningen på 2 år 1976, den förlängde naturligtvis pensionstiden med 2 år för de allra flesta.

    • Anna Allerstrand 13 april, 2018 vid 10:26 - Svara

      Hej Claes!
      Det är nog sant som du säger – den stora skillnaden är väl att det är betydligt fler som uppnår pensionsåldern idag och sen lever många är därefter.
      Trevlig helg!

Lämna en kommentar