I nästa års orange kuvert kommer det att finnas en individuell uppgift på hur länge vi måste jobba för att få samma pension som tidigare generationer. Jag som är född i början av 60-talet ska sannolikt jobba till ungefär 67 års ålder för att få samma pension som den som föddes 1930.

Det faktum att vi är friskare och lever längre är i grunden positivt tycker jag, men ibland framställs det hela som en stor belastning. Och det uppstår ju onekligen frågor om vi i framtiden tänker oss en tid efter förvärvslivet som uppgår till 25-30 år, varav de flesta faktiskt som friska och krya.

Är det rimligt att vi ska gå i pension vid samma ålder som tidigare generationer, som hade en betydligt kortare genomsnittlig livslängd?

Till syvende och sist handlar ju faktiskt den här diskussionen om hur vi ska försörja oss i framtiden, och kanske ännu viktigare –vem ska försörja oss?