Löneväxling ger tillskott i den framtida skattkistan

Jag får en hel del frågor om pension i allmänhet men ITP i synnerhet så klart. Vissa frågor är av återkommande karaktär och sånt som jag har pratat om tidigare men som jag tycker är värda att lyftas igen. Löneväxling som jag skrev om för precis på dagen 1 år sedan är precis en sådan fråga.

Kristina hörde av sig och berättade att hennes arbetsgivare tänkte erbjuda löneväxling mot pensionsavsättning och nu ville hon stämma av med mig så att de inte missar någon viktig punkt.

Så här tycker vi att en löneväxlingspolicy ska se ut:

  • En överenskommelse om löneväxling ska vara skriftlig och det ska framgå när och vid vilka situationer du som anställd kan säga upp eller ändra växlingen, så att inte bindningstiden blir för lång.
  • Det bör också framgå att det är lönen före löneväxlingen som ligger till grund för lönerevisionen.
  • Arbetsgivaren ska anmäla lön före löneväxlingen till Collectum så du inte förlorar intjäning till tjänstepensionen om du har ITP2. För dig som har ITP1 ska arbetsgivaren betala in en kompletterande premie för att du inte ska förlora på växlingen.

Det finns många fler saker att tänka på och det viktigaste hänger ihop med lönen. Att växla en del av lönen till förmån för en extra pensionsavsättning är bara lämpligt för den som, efter växlingen, har en inkomst på 41 400 kronor för 2017 (8,07 inkomstbasbelopp). Där är nämligen taket för intjänande till allmän pension. Det är också viktigt att känna till att ersättningarna vid sjukdom påverkas av löneväxling och att hålla koll på att premiebefrielseförsäkring ingår.

Här kan du läsa mer om löneväxling och vad som är viktigt att veta

Av | 26 oktober, 2017|ITP|0 kommentarer

Tiotaggare är attraktiva byten

tiotaggare_569x640

Jag rivstartar 2015 med att skriva om tiotaggare eftersom jag av någon anledning fått flera frågor kring dem de senaste dagarna.

Den som är tiotaggare, det vill säga tjänar över 10 inkomstbasbelopp (581 000 kronor för 2015) kan, om arbetsgivaren tillåter, hoppa ur kollektivavtalad ITP2 för den delen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (435 750 kronor).

Lönedel upp till 435 750 kronor ligger kvar i den förmånsbestämda delen, vilket innebär att ålderspensionen oftast blir ca 10 procent av slutlönen för den som jobbat minst 30 år med ITP2.

Möjligheten att göra så kallad tiotaggarlösning tillkom 1990, och anledningen var att ITP uppfattades som lite stelbent och gav få möjligheter till individuell anpassning. Efter förhandling mellan PTK och Svenskt Näringsliv blev det därför möjligt för höginkomsttagare att lyfta bort en större del av den utlovade förmånen ur kollektivavtalet, och fortsättningsvis göra om den till en premiebestämd pension och på så sätt få den mer flexibel.

Tiotaggarlösningar blev produkten för tiden och de såldes hej vilt, till verklig gagn för framför allt säljarna. Många av dem som då sålde försäkringarna lever fortfarande gott på den försäljningen, 25 år senare, och på all nyförsäljning som märkligt nog fortfarande sker.

Nu förtiden borde tiotaggarlösningar vara ett historiskt fenomen med tanke på att ITP 2 blivit betydligt mer flexibel och att ITP1, som är helt premiebestämd, även tillkommit som ett alternativ. Att övergå helt till ITP1 innebär att pengarna placeras i de upphandlade bolagens produkter som jämförelsevis är extremt prisvärda.

Men trots att flexibiliteten numera finns inom ITP 2 och att möjligheten med ITP1 tillkommit som ett gott alternativ, säljs fortfarande tiotaggarlösningar enligt den gamla modellen. Den gamla modellen innebär att pengarna placeras i produkter helt utanför ITP, vilket i sin tur ofta ger goda pengar till säljaren i form av provision och så kallade ”kickbacks”. Kickbacks innebär att förmedlaren får ta del av förvaltningsavgiften som belastar fonden, och det är nästan alltid fonder det handlar om.

Mitt tips till dig som får ”erbjudande” om en tiotaggarlösning är att noga fundera över varför du skulle hoppa på ett sånt förslag. Hittar du inga starka argumenten så ligg kvar i ITP2, möjligen kan du använda framtida familjepensionspremier till en förstärkt ITPK. Vill du ändå ha en tiotaggarlösning rekommenderar jag att du lägger in hela tiotaggarpremien i din befintliga ITPK eller får till en ITP1-lösning.

Här kan du läsa mer om tiotaggeri

 

 

Av | 8 januari, 2015|ITP, PTK, Tjänstepension|0 kommentarer

Alla dessa val för dig som har ITP2

Jag skrev ju för någon vecka sedan om vilka valmöjligheter som finns inom ITP1 och återkommer här med motsvarande lista för dig med ITP2.

Som privatanställd tjänsteman med ITP2 kan du välja:

Du som har en årslön på 560 000 kronor eller mer för 2014 (tiotaggare) kan dessutom välja:

Trevlig helg!

 

Av | 7 november, 2014|ITP, PTK|0 kommentarer

Hur vet jag om jag har full tjänstetid i ITP2?

En fråga från en av deltagarna på grundkursen för försäkringsinformatörer rör tjänstetiden i ITP2.                           

ITP2 är till största delen en förmånsbestämd pension, vilket innebär att du som anställd får en viss procentsats av slutlönen i tjänstepension. För att få full ITP2 krävs dock att du har arbetat 360 månader, det vill säga 30 år inom ITP och att du arbetar tills du är 65 år.

Det absolut enklaste sättet att få reda på ifall du, om du fortsätter att jobba inom ITP förstås, kan komma upp i full tjänstetid är att läsa i det röda kuvertet. På första sidan nere till höger står den beräknade tjänstetiden.

Lätt som en plätt – eller hur:-)

Av | 5 mars, 2014|ITP, Tjänstepension|4 kommentarer

Skillnaderna mellan ITP1 och ITP2

Dag två av grundkursen för har precis startat och Christine Alsing från Alecta inleder med att repetera skillnaden mellan premiebestämd och förmånsbestämd ITP och vem som kan få vad. Det är inte helt lätt att intuitivt förstå skillnaderna 🙂

  • ITP1 Enligt huvudregeln gäller ITP1 om du är född 1979 eller senare.
  • Du börjar tjäna in ITP1 från det du fyllt 25 år.
  • ITP1 är helt premiebestämd vilket innebär att du som anställd får 4,5 procent av lönen upp till drygt 35 000 kronor i månaden att placera själv. För lön däröver är avsättningen 30 procent.
  • Varje månad räknas separat vilket innebär att till exempel retroaktiva löneökningar kan ge betydligt högre pensionsavsättningarna.
  • De avsatta pengarna kan placeras i de bolag och produkter som parterna har upphandlat. Hälften av pengarna måste dock placeras i en traditionell försäkring.

ITP2

  • Enligt huvudregeln gäller ITP2 den som är född 1978 eller tidigare
  • Du börjar tjäna in ITP2 från det du fyllt 28 år.
  • ITP2 är till största delen förmånsbestämd, vilket innebär att du kommer att få en procentsats av din lön i pension. Det är alltså viktigt du har en bra lön på slutet av karriären.
  • Under förutsättning att du jobbar 30 år med ITP2 kommer du, lite förenklat, att få 10 procent av din slutlön i pension upp till cirka 35 000 kronor i månaden. För lön däröver får du 65 procent i pension. Även för högre lön än får du pension men med en lägre procentsats.
  • En mindre del av ITP2 är premiebestämd vilket innebär att du som anställd får 2 procent av din inkomst att placera själv-
  • De avsatta pengarna kan placeras i något av de bolag och produkter som parterna har upphandlat.

Det kan hända att du som är född 78 eller tidigare också omfattas av ITP1, då har troligen din arbetsgivare tecknat kollektivavtal senare än april 2006.

Är du osäker på om du omfattas av ITP1 eller ITP2 kan du gå in på Collectums hemsida och knappa in ditt personnummer så får du svar direkt. Där kan du också läsa mer om till exempel vilka valmöjligheter du har.

Vill du veta hur det ser ut för din egen del så är ett besök i PTK Rådgivningstjänst väl värt ett besök.

Av | 15 oktober, 2013|Tjänstepension|0 kommentarer

Pension och föräldraledighet

Jag fick en fråga från Mats som undrade hur det blir med pensionen under föräldraledigheten, om det betalas in något under den tiden.

Föräldrapenningen är pensionsgrundande för den allmänna pensionen. Dessutom får den förälder med lägst inkomst extra pension i form av barnårsrätter under barnets fyra första år. Barnårsrätterna får man oavsett om man är hemma eller inte.

Inom ITP1 träder en premiebefrielseförsäkring in och betalar premien i upp till 13 månader så länge du får ersättning från försäkringskassan.

Inom ITP2 finns ingen premiebefrielseförsäkring men de flesta arbetsgivare låter ITP2 löpa på som vanligt vid föräldraledighet vilket innebär att premierna till ITPK fortsätter i minst 11 månader. Det är också parternas rekommendation till arbetsgivarna att göra så.

Så nu vet Mats och alla andra föräldrar vad som gäller.

Trevlig helg!

 

Av | 26 april, 2013|Livsskeden, Pension i samhälle, Tjänstepension|0 kommentarer

Så här funkar lönekapning

Inom ITP2 tillämpas ibland något som heter lönekapning. Den inträffar när någon som har kortare tid än fem år kvar till pensionering får en löneförhöjning som överstiger en viss procentsats. Den del av löneökningen som överstiger procentsatsen är då inte pensionsgrundande för ITP2, varken den förmånsbestämda delen eller ITPK.

Hur stor lönekapningen blir baseras på förändringen av inkomstbasbeloppet från föregående år och den tid som återstår till pensioneringen. Ju längre tid som återstår desto mindre blir kapningen.

Det spelar ingen roll om löneökningen beror på ökad arbetstid eller ny tjänst – lönekapningsreglerna gäller i alla fall.

Här kan du se vilka procentsatser som gäller för respektive månader kvar till pension  

 

Av | 18 juni, 2012|PTK|0 kommentarer