Igår på väg hem från jobbet gick jag framför ett par unga kvinnor. Den ena suckar och säger till den andra ”Alltså jag blir så trött på Bea och hennes åldersnoja – hon ojar sig hela tiden över att hon redan är tjugotre”.

Jag log lite för mig själv när tjejerna gick förbi mig med sina flipflop-sandaler och varsin handväska slängd över axeln. Jag tänkte på min gamla mormor som, vid nittiotvå års ålder, sa att hon blev lika förvånad varenda gång hon gick förbi en spegel och upptäckte att hon såg så gammal ut.

”Inuti är jag ju fortfarande som en flicka” kunde hon skratta medan barnbarnsbarnen stod bredvid och såg ut som frågetecken framför mormor Ellen, som enligt ungarna hade hela ansiktet fullt med streck.

I ett pressmeddelande  säger SCB att en flicka som föds idag i genomsnitt kommer att leva tills hon blir drygt 83 år. I början på 1900-talet var den genomsnittliga livslängden i Sverige inte ens 60 år. På den tiden var pensionsåldern 67 år, vilket innebar att många inte hann bli pensionärer innan de avled. Idag har vi ingen fastställd pensionsålder, men på många områden gäller 65 år som ett riktmärke. Enligt SCB var fler än hälften av de kvinnor som avled under förra året över 85 år. 

För mig ger sådana här fakta ett perspektiv på tillvaron. Jag börjar fundera över hur långt upp i åldern vi egentligen ska arbeta, och hur vi ska göra för att förbereda oss för ett långt liv.

Ingen vet om livet blir långt, men mitt förslag till dig som redan nu vill förbereda dig om så blir fallet, är att fundera över hur din önsketillvaro som pensionär ser ut. Vad kommer du vilja göra och vad behöver du för att nå dit?

När du har din bild klar är det dags för nästa steg – ta kontrollen över pensionen, det vill säga de pengar som du ska leva av när du slutar jobba. Det gör du enklast genom att öppna dina värdebesked. Svårare än så behöver det inte vara.