Jag har ibland en övertro på mig själv och vad jag mäktar med. Det har hänt att jag till exempel lovat mig själv att börja jogga ett par gånger i veckan. Glad i hågen har jag känt mig duktig och börjat springa vecka ett. Vecka två var det visst några jobbaktiviteter, något föräldramöte eller något annat viktigt som tog överhanden och stökade till det för min ambition att vara fortsatt aktiv. Sen blev det visst inget mer joggande.

Uppenbarligen är det många som fungerar på ungefär samma sätt som jag när det handlar om ännu viktigare saker, nämligen pensionen. Av alla dem som gjorde ett aktivt första premiepensionsval hösten 2000 har inte ens hälften gjort något mer efter den gången. Det vill säga att man aktiverade sig en gång och aldrig mer.

Detta fenomen skulle rent teoretiskt kunna bero på att många gjorde ett sådant genomtänkt val då, för 11 år sedan, att man aldrig känt behov av att ändra något. Dessvärre är väl sanningen en annan. Många känner troligen inte ens till vilka fonder pensionspengarna är placerade i och dessutom lever nog en del i villfarelsen att fondvalet inte spelar någon större roll för den storleken på den egna pensionen.

Men det har stor betydelse för vilken pension man kan se fram emot och jag uppmanar alla sparare att kolla hur pensionspengarna egentligen mår. Mår de inget bra och prognosen för tillfrisknande är dålig så tveka inte att byta fonder.