Jag har precis anlänt till ett gråmulet Djurö för att medverka på grundkursen för försäkringsinformatörer. Det är alltid lika kul att träffa engagerade och intresserade människor som ser ett värde i att skaffa kunskap, inte bara för egen del utan också för att sprida vidare till andra.

Att vara försäkringsinformatör är dock alltid inte så lätt – även om man har engagemang och vilja att utföra sitt uppdrag på bästa sätt.

Jag fick ett mail från Annelie som fixade en pensionsträff på jobbet. Det var inte hon själv som skulle hålla i informationen, utan hon hade ordnat lokal, bjudit in mig för att komma och prata och skrivit en inbjudan.

Dessvärre var inte uppslutningen lika stor som hon hade hoppats på och hon kände sig besviken och till och med lite misslyckad i sitt uppdrag. Vi bestämde att vi skulle ge det en dag till innan vi blåste av alltihopa.

Nu på morgonen fick jag ett glatt mail från Annelie där hon meddelar att det hade ramlat in en hel drös med anmälningar till pensionsträffen och hon ville bekräfta att vi kör som planerat.

I princip alla förvärvsarbetatande människor vet att det är bra att känna till hur pensionssystemet fungerar och vilka möjligheter som erbjuds. De flesta människor har dock en prioriteringslista där pensionsfrågan inte toppar.

Vi som jobbar med pensioner är medvetna om detta men det gäller att inte ge upp, utan kämpa vidare med nya infallsvinklar och nya sätt att prata.

Du som är försäkringsinformatör ska veta att du gör en jätteviktig insats, och har du tips på hur du lyckas i ditt uppdrag så hör gärna av dig. Känner du att du börjar tappa sugen och behöver tips och inspiration så är du självklart också välkommen att höra av dig.

Tillsammans hjälps vi åt och då blir det ännu bättre!:-)