Min kollega Eva som bland annat jobbar med sjukförsäkringsfrågor initierade häromdagen en diskussion om värdet i att arbeta. Tänker man ekonomiskt värde så är ju svaret klockrent – vi jobbar för att få en lön som vi kan använda till livets nödtorft och förhoppningsvis lite till.

Men tänker man ett varv till så finns det andra värden som också har stor betydelse för varför vi går till jobbet varje morgon. Det finns nämligen ett grundläggande behov hos oss människor att känna oss behövda och få bekräftelse i våra liv, vi vill vara med i sociala sammanhang och känna att vi uträttar något som har betydelse.

I en visserligen gammal undersökning som AMF gjorde för flera år sedan sedan bland pensionärer, svarade drygt var femte att man gärna hade velat arbeta längre om det funnits möjlighet. Skälen till detta var just att man tyckte att det var kul att arbeta och man saknade sammanhållningen och den sociala gemenskapen. De ekonomiska skälen kom längre ner på skalan.

Jobbar man på en arbetsplats som är väl fungerande med bra ledarskap, får man de grundläggande mänskliga behoven tillgodosedda, förutom lönen förstås.

Jag tror att arbetsgivare som kan tillgodose alla eller de flesta av ovanstående behov, kan se fram emot medarbetare som är glada, kreativa och som troligen håller sig friska i större utsträckning.

Alltså – framgångsfaktorn för att vi ska vilja/orka längre upp i åren, och därmed få en bra pension, är att arbetsplatsen/miljön blir så attraktiv att vi vill fortsätta gå till arbetet med ett leende på läpparna.

Och för att nå dit tror jag kollegan Eva har rätt när hon avslutar vår diskussion med att konstatera att ”morötter är mycket mer effektivt än piskor om vi vill få människor att arbeta längre”.

Trevlig helg!