Häromdagen var jag på Gilla din ekonomis nätverksträff, där bland andra Johanna Lybeck Lilja, statssekreterare på Finansdepartementet berättade om regeringens syn på ett förstärkt konsumentskydd och varför man anser att det behövs.
Hon berättade bland annat om en undersökning där allmänheten skulle svara på frågan, ”om 5 personer ska dela på en vinst på 2 miljoner – hur mycket får var och en?”. Nästan en tredjedel av de tillfrågade svarade fel.
Idag ställs det höga krav på oss konsumenter. Vi ska kunna förhandla bolån, telefonabonnemang och jaga bästa elavtal. Dessutom ska vi förstå pensionssystemet så pass väl att vi kan fatta relevanta beslut.
I pensionssammanhang, och i andra sammanhang som handlar om pengar, är det vanligt med procentsatser. Vi använder det när vi pratar om hur mycket som sätts av varje månad, hur mycket olika sparprodukter kostar eller vilken avkastning man kan förvänta sig av olika sparformer.
Vi som jobbar med pensioner ska bli bättre på att informera och utbilda, men vi kanske ändå inte kan förvänta oss att alla människor ska bli matteexperter.
Därför tycker jag regeringen gör helt rätt i att ställa högre krav på de som är experter (läs branschen) och kräva att till exempel avgifter redovisas i kronor och ören istället för procentsatser.
Hej Åsa!
Jag håller helt med dig, absolut inte krångla till det, det skrämmer mer än det gör nytta.
Trevlig helg!
Hej M!
Det är ingen kuggfråga:-)
Trevlig helg!
”Om” avgiften hade varit noll, menar jag så klart.
Kronor och ören är jättebra och lätt att förstå. Just därför ska man inte krångla till det genom att lägga till ”potentiell extra avkastning och avgiften hade varit noll” beräknat utifrån en hypotetisk prognos. Detta har man gjort med Normanbeloppet. Vem begriper det?
Kronor och ören för vad det faktiskt kostar är tydligare.
Men hur mycket får de där 5 personerna som ska dela på 2 mille då? Är det en kuggfråga? Blir det inte 400 000?