To be or not to be tiotaggare…..

I fredags var jag på en debattbrunch, digitalt så klart, som Alecta anordnade med anledning av den rapport om Tiotaggarvalet de släppte för några veckor sedan. Rapporten har tagits fram för att det finns en stor okunskap kring vad det innebär att byta en förmånsbestämd pension till en premiebestämd.

Rapporten börjar med en intressant och viktig historisk återblick som förklarar varför det uppstod ett behov och önskemål om en premiebestämd möjlighet, och avslutas med en analys av dem som är tiotaggare.

Jag vet att många som har valt en tiotaggarlösning inte inser vad det innebär, man förstår ofta inte att man går ur den kollektivavtalade lösningen. Jag vill nog gå så långt att många har ”köpt” en tiotaggarlösning på felaktiga grunder, med förhoppning om att få en mycket högre pension än om man skulle ligga kvar i den förmånsbestämda ITP 2.

Men den som säljer tiotaggarprodukter glömmer ofta att berätta om hur dyrt det blir, vilken nackdel det är att bli av med garantin som finns inom kollektivavtalet eller att man missar möjligheten att gå i pension vid 62 år utan att förlora tjänstepension. Är man dessutom äldre är det svårt att hinna få ihop en bra kalkyl med en premiebestämd lösning, eftersom tiden med ränta på ränta-effekten talar emot en. Trots detta visar rapporten att dessa alternativa pensionslösningar för dem med höga inkomster, fortfarande säljs lika mycket idag som för 20 år sen – också många gånger till dem som är äldre vilket inte gjordes förr.

Jag säger inte att alla tiotaggarlösningar är dåliga – bara att du ska vara väldigt noggrann och ställa de rätta frågorna innan du skriver på. För har du väl valt att gå ur kollektivavtalet för de lönedelar som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp kan du inte ångra dig – såvida du inte byter arbetsgivare.

Här kan du läsa mer om vad tiotaggarlösning innebär och vilka saker du bör ta hänsyn till.

Vill du veta hur tongångarna gick under debattbrunchen kan du titta här  

Av |2020-10-06T08:22:15+02:005 oktober, 2020|ITP, Pension i samhälle|0 kommentarer

Tionde gången för Tjänstepensionens dag!

För exakt nio år sedan deltog jag i firandet av den första dagen som helt och hållet tillägnades tjänstepensionen.

Inför denna första födelsedag 27 september 2011 var den stora aktiviteten ett fysiskt event i Gallerian i Stockholm. Vi var några tappra deltagande organisationer som delade ut tablettaskar och försökte småprata med människor som susade förbi i vimlet, vilket inte var det lättaste.

I år, när vi firar Tjänstepensionens dag för tionde gången är det annat ljud i skällan – vi är 17 deltagande organisationer, myndigheter och bolag som gör gemensam sak. Vi pratar i alla tillgängliga kanaler om vikten av att ha tjänstepension som anställd och att erbjuda densamma som arbetsgivare.

Kunskapen bland allmänheten om tjänstepensionens betydelse är dock fortfarande inte tillfredsställande. Trots detta är det väldigt få arbetsgivare som vid anställningstillfället pratar om tjänstepensionen som är det viktigaste en arbetsgivare kan ge sina anställda (förutom lön då).  Tyvärr kan det leda till att den anställde känner onödig oro kring den framtida ekonomin som pensionär, men det finns också risk för att man fattar beslut på felaktiga grunder.

Du som är försäkringsinformatör, eller allmänt intresserad av pension och försäkring, kan hjälpa till att sprida kunskaper om vad tjänstepensionen faktiskt betyder och på så sätt lindra eventuell oro bland kollegorna. Ett tips är att botanisera i vår verktygslåda där vi samlat stort som smått kring Tjänstepensionens dag och som du fritt får använda på bästa sätt.

På fredag släpper dessutom dansbandet Sannex en ny version av förra årets hitlåt ”Allt som jag önskat (tjänstepension)” – något att sjunga in helgen med då vi gemensamt firar Tjänstepensionens dag!

Håll gärna kolla på PTK:S facebooksida, där kommer låten att dyka upp under fredagen.

Nu kör vi!

Av |2020-09-23T10:00:56+02:0023 september, 2020|ITP, Okategoriserade, Pension i samhälle|0 kommentarer

Gå i pension vid 80

Taxi-bil

Igår åkte jag taxi för första gången på länge och det var en väldigt trevlig upplevelse. Taxichauffören var riktigt pratsam, vilket inte alltid är till fördel tycker jag, men i detta fall blev det ett intressant och spännande samtal.

Chauffören, som jag inte har en aning om vad han hette men som vi för enkelhetens skull kan kalla Pelle, hade ett förflutet som teknisk konsult. Han hade jobbat i många år på samma företag men vid 67 års ålder tyckte uppdragsgivaren att Pelle var för gammal och han åkte ut.

Men eftersom Pelle kände att han absolut inte var färdig på arbetsmarknaden startade han ett företag med sina vuxna barn där han stod för en mindre konsultande del, medan ungarna skötte ruljangsen.

Han hade tidigare i livet bott i villa med familjen men skiljde sig för några år sedan och hade nu ett nytt förhållande på distans, då nya särbon höll till i Göteborg. Själv bodde han sedan fyra år inneboende i Bagarmossen och stormtrivdes med tillvaron.

Taxilicensen var relativt ny, bara femton månader, men vid 73 års-ålder tyckte han att livet var toppen. Han hade sitt lilla krypin, sin särbo och sitt jobb där han fick tillfälle till nya sociala kontakter.

Att han dessutom ökade på sin inkomst och pension såg Pelle bara som bonus, det viktigaste var att han levde ett gott liv.

Jag läste just på Pensionsmyndighetens blogg där deras pensionsexpert Monica Zettervall svarar på frågor kring den allmänna pensionen. Bland annat får vi veta att den högsta pensionen som betalas ut just nu är drygt 54 000 kronor i månaden. Pensionen hamnar hos en person som gick i pension vid närmare 80 år ålder.

Tanken svindlar när jag tänker att man kan jobba ända upp i 80-årsåldern, men när jag tänker på min korta bekantskap med Pelle inser jag att ingenting är omöjligt, om man orkar och har viljan vill säga.

Trevlig helg!

En försäkringsinformatör bör vara engagerad och pedagogisk

Idag utbildar vi förtroendevalda försäkringsinformatörer via webben. Utbildningen sker i samarbete med Gilla Din ekonomi, vilket möjliggör att vi kan ha representanter från Pensionsmyndigheten, Alecta, Collectum och minpension.se som kursledare.

Kursdeltagarna består av ett gäng intresserade informatörer som, antingen från hemmaplan eller på respektive arbetsplats, ser fram emot att under två dagar få kunskap kring pension och försäkring.

Att vara försäkringsinformatör innebär inte att du behöver besitta några expertkunskaper kring ämnet, utan vår utbildning har som mål att ge dig en överblick över pensionssystemet och dess olika delar. Ditt uppdrag är istället att känna till var korrekt information finns och kunna vägleda dina kollegor till det rätta stället.

Dagens kursdeltagare listade de egenskaper som de anser vara framgångsfaktorer i rollen som informatör. Att bland annat vara engagerad, kunna förenkla och att vara tydlig är några faktorer som kan göra uppdraget enklare och roligare.

Om du är intresserad av uppdraget som försäkringsinformatör och vill förkovra dig i pension och försäkring har vi några ströplatser kvar till kurserna senare i höst. Vill/kan du inte gå en kurs har vi på ptk.se verktygslådor med olika innehåll som du få använda fritt för eget bruk eller om du vill tipsa en kollega.

 

 

Av |2020-09-08T14:08:06+02:008 september, 2020|PTK, Tjänstepension|0 kommentarer

Höstens första digitala introduktionskurs i pension och försäkring

Idag rivstartar vi höstens utbildningar inom pension och försäkring. Det är klubbordförande och förbundsanställda som får sig en försmak av ämnet, det vill säga att vi kör en introduktionskurs som förhoppningsvis ger mersmak så småningom.

Det som är nytt för hösten är att vi kör en heldag helt i digitalt format. Så himla spännande och utmanande med denna första gång, men hittills går det mer eller mindre som smort. Även om vi inte har deltagarna i rummet är stämningen god, engagemanget på topp och frågorna många.

Under förmiddagen har vi kört grupparbeten kring allmän pension där kursdeltagarna grupperats om tre som respektive fått ta reda på fakta om inkomstpension, premiepension och garantipension. När börjar man tjäna in till sin allmänna pension, måste man välja fonder till premiepensionen och vad innebär det att föra över premiepensionen till sin partner är frågor som deltagarna letat och hittat svar på.

Efter redovisning och lite pausrörelse blir det lunch och på eftermiddagen väntar en djupdykning i ITP-avtalet med alla dess spännande delar.

 

 

 

Av |2020-09-02T12:19:24+02:002 september, 2020|ITP, PTK|0 kommentarer

ITP 2 eller ITP 1 – det är frågan

Jag får en hel del frågor just nu kring vilken som är bäst, ITP 1 eller ITP 2. De som frågar har inkomster över 10 inkomstbasbelopp, vilket i år motsvarar cirka 55 000 kronor i månaden, och har fått erbjudande om att byta sin ITP 2 till ITP 1. Normalt sett kan man som anställd inte välja mellan ITP 1 och ITP 2, utan man får det ena eller det andra beroende på hur gammal man är, om arbetsgivaren tillämpar båda planerna.

För den som tjänar över 10 inkomstbasbelopp och omfattas av ITP 2 är det dock möjligt, om arbetsgivaren tillåter, att byta till ITP 1. En del arbetsgivare erbjuder, ofta via förmedlare, andra lösningar som ska ge samma effekt som ITP 1 med den stora skillnaden att de alternativa lösningarna ofta är svindyra och inte alls ger samma förmåner som ITP 1 gör.

Återigen till frågan vilket som är bäst – ITP 1 eller ITP 2, där det enkla svaret är att det beror på flera faktorer. Exempelvis har din egen ålder, inkomst, tidigare intjänande och familjesituation betydelse för ditt beslut. Om du har ITP 2 och blir erbjuden en ”tiotaggar-lösning” finns det alltså saker som du måste ta hänsyn till och fundera ordentligt över, eftersom de båda planerna fungerar helt olika.

Här kan du läsa mer om vad det innebär att byta bort sin ITP 2 till en alternativ lösning eller till ITP 1. Lite läsning till hängmattan kanske. För egen del ska jag plöja nobelpristagaren Olga Tokarczuks tegelsten – Jakobsböckerna.

Trevlig sommar!

 

Av |2020-06-26T10:13:01+02:0026 juni, 2020|ITP, PTK|2 kommentarer

Hållbara fonder, löneskillnader och barnarbete

Snart är det midsommar och därefter väntar semester för många av oss. Jag jobbar visserligen även veckan efter midsommar men börjar så smått trappa ner. Jag rensar i mejlen och städar mitt digitala skrivbord från gammalt skräp som legat och tagit upp plats.

Det idoga städandet måste dock blandas upp med lite annat och då passar jag på att läsa intressanta rapporter och artiklar som jag stöter på eller blir tipsad om.

Till exempel ser jag att Pensionsmyndigheten har släppt en rapport om hållbara fonder. I rapporten framgår det att fonder inom premiepensionen som har lägre miljöpåverkan har gett bättre avkastning än de som har hög koldioxidrisk. Vilket kanske är något förvånande för vissa som ibland hävdar tvärtom.

En annan glädjande rapport kommer från Medlingsinstitutet där statistik visar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsätter att minska. Eftersom lön och framtida pension hänger ihop hoppas jag att även skillnaderna i pension ska jämnas ut på sikt, även om det verkar ta rätt lång tid innan vi blir helt jämlika.

Jag som är historiskt intresserad hittar i tidningen Arbetet en intressant artikel som handlar om barnens betydelse i arbetslivet i början av förra seklet. Artikeln ingår i en serie som heter ”100 år av svenska jobb” som utgår ifrån gamla fotografier. Kring fotografierna berättas sedan historien om Sverige i utveckling ”från barnarbete till högteknologi, från klasskamp till klimatkamp, eller för att ta det mest aktuella exemplet – från spanska sjukan till covid-19”

Nu är det dags att återgå till städandet en stund till innan jag kan se fram emot nästa läspaus.

Trevlig midsommar!

 

Våga fråga om pension!

Häromdagen presenterade Collectum en undersökning bland privatanställda tjänstemän som visar att närmare åtta av tio känner sig lugna när de tänker på sin framtida ekonomi som pensionär.

Det är glädjande att så många känner sig lugna, till och med fler än vid förra årets mätning, men det finns trots allt en relativt stor andel av de tillfrågade som känner en viss oro vid tanken på pensionsärsekonomin. Det kan i vissa fall finnas fog för oron framförallt för dem som, av olika orsaker, har haft låga inkomster under yrkeslivet.

Många gånger upplever jag dock att oron är mer eller mindre obefogad och bottnar i okunskap i hur systemet ser ut och vilka faktorer som har störst påverkan på utfallet. Till exempel hör jag ofta att valet av fonder till premiepensionen mer eller mindre avgör storleken på pensionen, när sanningen egentligen ligger på ett annat plan. Visserligen påverkar valet av fonder hur utvecklingen av premiepensionen blir, men det viktigaste för pensionen är faktiskt att jobba heltid i stor utsträckning under yrkeslivet hos arbetsgivare som erbjuder tjänstepension, helst kollektivavtalad sådan.

Ett sätt att ta reda på hur det ser ut för din egen del är att logga in på minpension.se för att få överblicken, och behöver du råd kring din ITP är så klart rådgivningstjänst.se den naturliga samtalspartnern. Där kan du också gå igenom en kort pensionsskola för att få lite mer kött på benen.

Men jag vill även slå ett slag för det gamla hederliga ”våga fråga”. Är det något du undrar över vad gäller din pension så ta kontakt med den som sitter inne med den största kunskapen. När det gäller den allmänna pensionen så är det självklart Pensionsmyndigheten som har alla svaren, och när det gäller din ITP så är det Collectum eller Alecta som kan ta hand om dina frågor.

Jag säger som det gamla ordspråket – det är bättre att fråga och verka dum än att inte fråga och förbli det.

Av |2020-06-10T10:07:48+02:0010 juni, 2020|Pension i samhälle, Tjänstepension|0 kommentarer

Ansöka om pension

Trots dessa annorlunda tider så rullar ändå mycket på som vanligt och många frågor är sig lika oavsett. Jag fick en fråga från Marianne som planerar att gå i pension till hösten vid 63 års ålder och hon undrar hur hon ska gå tillväga för att få ut sin pension.

I dag finns egentligen ingen lagstadgad pensionsålder längre så allmän pension måsta man alltid ansöka om. För tjänstepensioner däremot är ofta den avtalade pensionsåldern 65 år vilket innebär att Marianne måste ansöka om förtida uttag hos respektive bolag som förvaltar pensionen.

Marianne skriver att visserligen planerar hon att gå i pension men om det dyker upp något spännande kan hon tänka sig att jobba vidare. Inom den allmänna pensionen går det att avbryta utbetalningarna och det går utmärkt att arbeta och ta ut pension samtidigt om man vill.

När det handlar om tjänstepensionerna däremot kan Marianne visserligen jobba och ta ut pensionen samtidigt, men endast under förutsättning att hon tar ut den proportionellt. Exempelvis kan man jobba 75 procent och ta ut tjänstepension på 25 procent. Det går däremot inte att ta ut hela tjänstepensionen och jobba samtidigt före 65 års ålder och det går inte att avbryta uttaget. Något som är viktigt att känna till och som Marianne måste ta hänsyn till om hon har för avsikt att börja jobba igen före 65 års ålder.

 

Reflektion kring pensionsålder

I Sverige har vi egentligen ingen pensionsålder längre, även om 65 år fortfarande finns med i mångas medvetande. Från 1914 fram till 1976 hade pensionsåldern varit 67 år men på ett initiativ av centern, som det verkar, 1974 sänktes den alltså till 65 år ett par år senare.

Därefter har 65 år varit den gällande fram till vårt allmänna pensionssystem sjösattes 2000. Och som sagt idag är det möjligt att ta ut allmän pension från 62 års ålder, men det finns ingen övre åldersgräns och du kan jobba och ta ut pension samtidigt om du vill.

Pensionsmyndigheten har undersökt  hur allmänheten ser på detta med pensionsålder, genom att ställa frågor till urval av tusen personer mellan 20 – 65 år. Inte helt förvånande svarar de flesta att de anser sig behöva jobba längre än till 65 år, och bland de yngre sa sig så många som nio av tio behöva jobba längre än till 65 år.

Om jag ser till de unga vuxna jag har i min omgivning tror jag ingen tänker ens en ålder när de ska sluta jobba. Inställningen är istället att jobba gör man så länge man orkar, tycker det är kul och man har något att tillföra. Alltså ungefär samma läge som det var före 1914, med den gigantiska skillnaden att de flesta av oss i stor utsträckning idag kan välja hur vi vill leva våra liv. Dessutom kommer vi att leva både gott och länge även efter vi slutat förvärvsarbeta.

För egen del så inser jag, efter att ha jobbat hemma i många veckor, hur mycket jag saknar mina arbetskamrater och det sociala sammanhang det faktiskt innebär att ha ett jobb att gå till.