Nu är det härligare än någonsin att vara pensionär

Dö så ung som möjligt Johannes Brost & Olle Palmlöf

I Pensionärsvarnings premiäravsnitt – Dö ung så sent som möjligt, lyfter programledaren Olle Palmlöf tesen om att allt numera kryper uppåt i åldrarna, istället för nedåt. Gäster är Johannes Brost och Åsa Nilsonne.

Tänk vilka goda nyheter ändå – att vi inte slutar att njuta av tillvaron bara för att vi passerat en viss ålder, vilket konstateras i PTK Rådgivningstjänsts intervju med Ingvar Skoog från Göteborg universitet.

Det kanske alltid har varit så, men i vår tid är ålder något som alltid på något sätt måste tas hänsyn till. Och jag tror faktiskt att det till viss del har med pensionen att göra, för innan den första allmänna pensionen infördes i början av 1900-talet var ålder egentligen rätt oviktigt. Det viktiga i bondesamhället var att man bidrog till sin egen och familjens försörjning så fort man bara kunde i livet och fortsatte så tills man stupade, i princip. Levde man trots allt vidare efter det fick man förlita sig på familj och släkt eller möjligtvis kyrkan för den som saknade familj.

När sen människor i större utsträckning flyttade in till städernas fabriker uppstod det helt plötsligt ett behov av en annan typ av försörjning när man inte längre orkade arbeta. I slutet av 1800-talet kom diskussionerna igång i Sverige kring arbetarnas pensioner och därmed pensionsålder.

Att vi idag lever betydligt längre än man gjorde för hundra år sedan är ju ingen nyhet precis, och att de flesta av oss kan se fram emot många goda och aktiva år efter förvärvslivet känns hoppfullt tycker jag.

Men det finns faktiskt en baksida av detta också, – tidigare sa man att allting kryper nedåt i åldrarna, men nu börjar det krypa uppåt i åldrarna istället! I vår podcast Pensionärsvarning diskuterar vi med bland annat Johannes Brost om det kanske rent av gäller att dö ung så sent som möjligt.

Minpension.se får du reda på hur mycket pengar du kommer att ha i din framtida plånbok. Du Behöver du råd kring din tjänstepension och premiepension kan du alltid få det av PTK Rådgivningstjänst – det vet du.

Av |2016-11-07T10:47:36+01:003 november, 2016|ITP, Okategoriserade, Tjänstepension|0 kommentarer

Tjänstepensionens dag har uppnått skolåldern

tjanstepensionsdagen_logga

Imorgon firar vi återigen Tjänstepensionens dag, den sjätte i raden. I år har alla vi som jobbar med denna bemärkelsedag överträffat oss själv. Vi har bland annat gjort en undersökning kring människors inställning till tjänstepension i förhållande till andra förmåner på jobbet, och vi har fått svar på vem man helst frågar om råd när det gäller pension och försäkringar.

Radio- och TV-profilen Martin Björk besöker olika arbetsplatser och pratar tjänstepension, på ett litet udda vis, i filmer som visas i sociala medier.

Undertecknad är en av nio pensionsexperter som delar med oss av våra bästa pensionstips i lokala debattartiklar.

Vill du inte vänta tills du kan läsa dem i en tidning nära dig, bjuder jag på dem här:-)

  1. Jobba på en schyst arbetsplats. Tjänstepensionen blir en allt viktigare del av den totala pensionen. En schyst arbetsgivare tänker på din framtid och betalar in tjänstepension. Kanske kompenserar ditt företag en utebliven tjänstepension med högre lön? Tänk i så fall på att du som har en månadslön på 25 000 kronor behöver spara minst 1 000 kronor i månaden för att kompensera för utebliven tjänstepension. Du som tjänar 45 000 kronor i månaden behöver spara minst 4 000 kronor.
  2. Låt ingen annan tjäna på din pension. Fråga alltid hur stora avgifter du betalar på ditt pensionssparande – och hur mycket eventuella råd kostar. Några tiondels procent i avgift låter inte så mycket, men kan motsvara hundratusentals kronor när det är dags att gå i pension. På pensionsmyndigheten.se kan du räkna på hur avgifterna påverkar din pension.
  3. Se över din framtida miljon. Gå in på minpension.se någon gång per år för att få en samlad bild över hur stor pensionen kan bli. För många handlar det om minst en miljon när det väl är dags att gå i pension – så visst är väl pensionspengarna värda lite omtanke?
  4. Fundera på livet efter döden. En filosofisk tanke, men för pensionen handlar det konkret om att se över vilken ersättning som går till din familj om du går bort. Kanske vill du välja till ett skydd som ger extra trygghet när barnen är små? Eller är barnen vuxna och klarar sig på egen hand? Genom att välja bort skydd ökar du din egen tjänstepension.
  5. Jobba på! Det må vara lättare sagt än gjort, men att jobba lite mer i dag innebär förstås en högre pension i framtiden. Deltidsarbete påverkar också pensionen, så om du har en partner är det toppen om ni kan dela på deltiden. Om ni är gifta kan ni även föra över premiepension till den med lägre inkomst på pensionsmyndigheten.se.

All information kring den stora dagen, filmer och annat smått och gott hittar du här!

 

Av |2016-09-26T10:15:17+02:0026 september, 2016|Pension i samhälle, PTK, Tjänstepension|0 kommentarer

Avgifternas betydelse för en hög pension

Vi människor är knappast rationella när det handlar om ekonomiska beslut – vi litar ofta på att den som är trevlig också har vårt eget bästa för ögonen, vilket så klart inte alls måste vara fallet.

När det handlar om våra pensioner, som är värda hundratals miljarder, står aktörerna på kö för att erbjuda sina tjänster och produkter. Det finns ju en uppsjö av produkter, några är lätta att förstå hur de funkar medan andra är betydligt mer komplicerade. Det gäller både själva konstruktionen och hur stora avgifterna är och på vilket sätt de belastar vårt sparande – för det gör de.

DN brukar ta upp problematiken med otydliga, höga avgifter och tveksam, eller till och med oseriös rådgivning. Nu senast om en kvinna som omedveten fick sina sparpengar placerade i ytterst riskfyllda produkter och som därmed förlorade mycket av sitt sparkapital.

I dagarna lyfter även tidningen Dagens Industri frågan i en artikelserie. För att läsa hela artikeln måste man vara prenumerant, annars finns ju alltid pappersbilagan.  I dagens artikel konstaterar man bland annat att höga avgifter inte är någon garanti för hög kvalitet. Och att hitta en bra förvaltare som erbjuder låga avgifter på sina produkter kan resultera i närmare 6 000 kronor mer i pension resten av livet, vilket motsvarar ungefär 700 000 kronor i högre pension!

Inom kollektivavtalad tjänstepension är priserna rejält pressade, men det finns skillnader mellan bolagen och framförallt gammalt kapital kan ligga kvar i dyrare produkter. På konsumenternas.se finns en pensionsguide där kan du göra egna jämförelser mellan de olika tjänstepensionsbolagen.

Det kan faktiskt vara värt att vara lite om sig och kring sig när det handlar om våra surt förvärvade pensionspengar. Det är de pengarna vi ska leva av sen och att vara kostnadsmedveten kan öka tjockleken på den framtida plånboken rejält.

 

Av |2016-09-13T14:34:45+02:0013 september, 2016|Okategoriserade|0 kommentarer

Kvinnor ska ha högre lön helt enkelt

I gårdagens DN uttrycker Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll en oro för att kvinnor har − och kommer att få betydligt lägre pension än männen.

Detta är ju ett faktum och jag kan hålla med ministern att den pensionsskillnad som Collectum räknat ut för privatanställda tjänstemän på 6 000 kronor i månaden är väldigt stor. Däremot delar jag inte hennes uppfattning om att den stora boven i det dramat är tjänstepensionen.

I den allmänna pensionen finns ett tak för intjänande vilket gör att inkomster över cirka 39 000 kronor i månaden inte ger pensionsrätt. Den allmänna pensionen beräknas ge ungefär hälften av lönen i pension. Tack och lov har de flesta som jobbar ett komplement till den allmänna pensionen i form av en tjänstepension. Den har i de flesta fall, till skillnad från den allmänna pensionen, inget tak för intjänade. Avsättningen till tjänstepensionen blir högre ju mer man tjänar eftersom man missar så mycket i allmän pension.

I dagens Sverige finns det fortfarande en stor löneskillnad mellan män och kvinnor även om den klyftan minskar. Kvinnor jobbar tre gånger så ofta deltid vilket i sig ger lägre inkomst så klart och därmed lägre pension, men det kan också bidra till sämre löneutveckling även efter återgången till heltid. SCB säger att deltidsarbetet är den klart största orsaken till att kvinnor bara har 66 procent av männens pension.

Med hänsyn taget till ovanstående känns det lite konstigt att skylla dåliga pensioner på våra framförhandlade avtal. Det är inte avtalen som är det största problemet för jämställda pensioner – det är de livsval både kvinnor och män de facto gör.

 

Av |2015-12-09T13:07:33+01:009 december, 2015|Pension i samhälle, Tjänstepension|0 kommentarer

För gammal för ITP

Marianne som är förskolelärare har jobbat kommunalt i alla år, men fick nu vid 62 års ålder ett erbjudande som hon inte kunde motstå. Den nya tjänsten är hos en privat arbetsgivare som har kollektivavtalad ITP, både ITP2 och ITP1. Med tanke på Mariannes ålder, född före 1978, borde hon då tillhöra ITP2 på sina nya arbetsplats.

Väl anställd får hon beskedet av sin arbetsgivare att hon inte omfattas av ITP överhuvudtaget eftersom hon är för gammal! Marianne känner sig lurad och frågar mig om detta verkligen kan stämma att hon inte får någon tjänstepension alls.

Och svaret är att den som har mindre än 36 månader kvar till 65 år inte kvalificerar sig för ITP2. Tidigare kunde man samordna tiden med andra pensionsplaner, i Mariannes fall den kommunala, och på så sätt erhålla mer än 36 månader. Men samordning med annat än ITP-tid upphörde redan 2009 och därefter samordnar man bara andra pensionsplaner för de som är födda före 1952.

Men allt hopp är inte ute- för det finns en frivillig överenskommelse som säger att man kan, med arbetsgivarens godkännande, omfattas av ITP1.

En vettig arbetsgivare anställer inte personal på felaktiga grunder utan vill erbjuda bra villkor för alla sina anställda. Därför föreslår jag att Marianne ber sin arbetsgivare att kontakta Collectum för att höra hur de ska gå tillväga så att även hon får fortsätta tjäna in till sin tjänstepension.

 

Av |2015-11-25T09:44:18+01:0025 november, 2015|ITP|2 kommentarer

Nu bloggar vi järnet på Tjänstepensionens dag!

Tjanstepensionensdag_stor

Jag hoppas att alla har noterat att vi firar tjänstepensionens dag den 27 september:-)

En av alla aktiviteterna är bloggen på tjänstepensionensdag.se . Där kan du läsa intressanta, roliga och nyttiga inlägg om allt mellan himmel och gjord men som på något sätt berör tjänstepensionen.

Idag är det till exempel Mathias Norderstål från SPP som skriver om pensioner ur ett hållbarhetsperspektiv och häromdagen ställde Linda  Waage Norrby, från Lärarförbundet frågan – hur svårt kan det vara?. Om ytterligare några dagar kommer mitt inlägg på temat ”vad vill du göra när du blir stor?”

Gör gärna ett besök på Tjänstepensionens dag om du vill få inspiration kring tjänstepensionen!

 

Av |2015-09-17T10:57:18+02:0017 september, 2015|Pension i samhälle, PTK|0 kommentarer

Pensio- när, var, hur?

Gungande pensionär

 

 

 

 

 

 

Det här med den förestående pensionen är sannerligen en fråga som kräver lite eftertanke.

Här är tre frågor du bör fundera över i god tid innan det blir dags att sluta förvärvsarbeta.

Pensio-

När: hur länge vill och orkar du arbeta? Det finns ingen pensionsålder i den allmänna pensionen och tjänstepensionen erbjuder vissa möjligheter att bestämma pensioneringstidpunkt själv.

Var: när du inte längre befinner dig på jobbet på dagarna – var befinner du dig då, hemmavid eller någon annanstans? 

Hur: ska du ta ut all pension samtidigt? Försäkringarna kan se olika ut och ha olika villkor, vilket har betydelse när du funderar över uttag av pensionen.

Faktum är att vi lever allt längre och vi är friska långt upp i åren vilket så klart är positivt och absolut något vi måste ta hänsyn till när vi tänker pension.

 

Efterlevandeskydd ger lägre pension

Jag pratar ju ofta om att det är viktigt att inte ha onödiga efterlevandeskydd eftersom det minskar den egna pensionen.

Inom de kollektivavtalade tjänstepensionerna finns det möjlighet att lägga till efterlevandeskydd, vilket innebär att din närmaste familj får ekonomisk ersättning om du går bort i förtid.

Inom ITP finns familjeskydd, som är en livförsäkring, där du bestämmer hur mycket ersättning din familj ska få om du avlider och under hur lång tid. Ju längre tid och högre belopp desto mer kostar försäkringen. Din ålder har också betydelse – ju äldre du är desto dyrare. Avgiften för familjeskyddet tas direkt från de pengar som din arbetsgivare sätter av varje månad för din räkning. Det blir alltså mindre pengar som förräntas genom åren.

Återbetalningsskydd är ett annat efterlevandeskydd som fungerar helt annorlunda. Eftersom det sätts av pengar till din tjänstepension (ITP1 och ITPK) byggs ett kapital upp över tid. Har du ett återbetalningsskydd betalas värdet av ditt uppsamlade kapital ut till dina efterlevande, månadsvis under 5 års tid.

Att ha ett återbetalningsskydd ”kostar” i form av uteblivna arvsvinster. Du betalar alltså inte någon avgift för att ha ett. Arvsvinster uppstår när andra försäkrade utan återbetalningsskydd avlider. Då fördelas deras pengar ut till övriga i kollektivet. Arvsvinsterna ökar ju äldre man blir av naturliga skäl, eftersom vi oftare dör när vi är äldre så att säga. Har du det kvar även efter pensioneringen blir tappat av arvsvinster ännu större.

Det är ju inte helt lätt att själv räkna ut exakt hur mycket pengar det faktiskt kan röra sig om, men nu har Konsumenternas Försäkringsbyrå tagit fram en räknesnurra där du själv kan få en uppfattning om hur mycket efterlevandeskyddet minskar din egen pension.

Vill du få råd kring ditt efterlevandeskydd kan du som har ITP som vanligt få hjälp i PTK Rådgivningstjänst.

 

Av |2014-01-15T15:31:18+01:0015 januari, 2014|ITP, Tjänstepension|1 kommentar

Okunskap kring tjänstepensionens betydelse för en trygg framtid.

Jag och många med mig tjatar hela tiden om vikten av att ha en tjänstepension. Trots det verkar inte budskapet gå hela vägen fram till den enskilde individen i den utsträckning jag skulle önska.

Dessutom verkar knappast idén om att jobba länge för att få en bra pension, ha slagit rot hos de 1 000 förvärvsarbetande som fått frågan i en undersökning som Collectum låtit göra.

Enligt undersökningen skattar man privat pensionssparande högre än tjänstepension, 32 procent av de tillfrågade säger att tjänstepensionen är den viktigaste faktorn för att få en bra pension. Men 35 procent säger att ett privat pensionssparande är viktigast.

Knappt en fjärdedel anger ett långt yrkesliv som nyckeln till en bra pension.

Vad beror detta missförstånd på egentligen, finns det möjligen ekonomiska incitament att sjunga det privata pensionssparandets lov, kan man undra.

Nu ska Riksrevisionen i alla fall granska det privata pensionssparandet och det blir intressant att se vad de kommer fram till så småningom.

 

Av |2014-01-09T13:03:23+01:009 januari, 2014|Pension i samhälle|0 kommentarer

Jobba vitt så får du pension

grundkurs_131111Höstens tredje grundkurs för försäkringsinformatörer, i samarbete med Gilla Din Ekonomi, pågår för fullt. Stämningen är på topp när Kristina Kamp från Pensionsmyndigheten berättar hur den allmänna pensionen fungerar och vad man bör göra för att få en bra pension.

De viktigaste budskapet från Kristina är att:

  • Jobba vitt
  • Jobba länge
  • Se till att ha en tjänstepension

Min uppfattning är att dessa faktorer sannolikt har betydligt större betydelse för vilken pension man kan kvittera ut den dagen det blir dags, än vilken sparform pensionen är placerad i.

Så- stort grattis till dig som har ITP, du har redan uppfyllt två av punkterna. Den tredje punkten som handlar om hur länge du ska jobba är antagligen inget du behöver ta ställning till nu:-)